Vi har flyttat

FLYTTKORT

Nu har den här bloggen har funnits i snart 2 år. Den startades efter att jag varit med hos Malou i TV4 och pratat ut om min PMDS. Jag blev alldeles överöst av brev från kvinnor och män som känt igen sig och ett sätt att hantera detta och dela med mig har varit att skriva här.

För ett år sen drog jag igång PMS-förbundet och vi håller nu på att jobba för att sprida kunskap om PMS och PMDS och verka för förbättring av förhållandena för personer och deras anhöriga som lider av PMS och PMDS.

Förbundet tar mycket tid och jag hinner inte med den här bloggen längre. Men både jag och Anders finns i Facebookgruppen vi startade istället som heter Vi som lever med PMS och PMDS. Här är vi 500 stycken som diskuterar, peppar och delar med oss av erfarenheter. Välkommen dit!

Tack alla ni som skrivit och delat med er! Glöm inte att det finns hjälp att få mot PMS och att du inte är ensam <3

Karin

Våga berätta!

Hur märkligt det än låter så blir även den värsta PMS:en lättare att hantera om man har stöd och förståelse från sin omgivning. PMS ger ofta enorma ångestpåslag i sig och att då också vara nervös för hur andra uppfattar en maxar ångest ännu mer. Att förstå och veta om att man har PMS (tex genom att hålla koll på ägglossning eller föra dagbok) och att kunna meddela omgivningen så de är förstående, kan göra underverk. Jag trodde inte på det själv först men jag berättade heller inte för någon att jag hade PMS. När jag sen gjorde det blev allt mycket lättare. Nu kan jag fokusera på att må bra och inte på vad alla ska tycka. Idag fick jag brev från Gabriella som upplevt samma sak. /Karin

kontoret

att berätta på jobbet…

Hej Karin.
Så stort av dig att faktiskt gå ut med dina besvär offentligt, tack.

Jag är 22 år jag har lidit av grov pms/pmds sedan flera år tillbaka..
Länge utan att kunnat koppla mina vredesutbrott till just detta.

Började med ett slags p-piller som rörde om allt ännu mer..
Bytte till något annat märke och har nog gått igenom de flesta utan vidare framsteg.

Folk i min närhet kopplar ofta ihop mitt humör med mens långt innan jag själv fattat, som även du beskrivit.

”Oj jaha, jo jag ska nog ha mens nu..Det har du rätt i.. Igen..!”

Till dig Karin och alla andra kvinnor som känner sig psykiskt sjuka framförallt veckan innan mens (jag känner av ordentliga förändringar i kropp och knopp redan vid ägglossning): jag har legat på golvet och gråtit ögonen ur mig, snäst åt stackars kollegor som inte gjort något, klagat över saker som inte spelat roll, skrikigt på pojkvänner, svurit över alla världens människor som är helt jävla dumma i huvudet och jobbiga allihopa. Tänkt att vänner är så förbannat krävande och önskat de bara kunde hålla käften..
Tyckt att jag själv ser förjävlig ut och gråtit när jag ska klä mig för jobb/fest/gympass eftersom allt ser ut som skit på mig.
Inte velat jobba, alls. Knappt orkat haft konversationer med kunder.
Nästan tiggt om bråk och letat problem hos min partner, för någon slags reaktion. Eller snarare anledning till att jag ska få reagera!

Tack och lov är han otroligt förstående fast han som han själv sa: aldrig varit med om en tjej men SÅ märkbara besvär. Redan i början då vi dejtade mer seriöst märkte han ordentlig förändring av min personlighet från ena dagen till den andra. Jag är annars positiv, full av energi, rolig, social, älskar att kramas och ogillar att tala illa om andra.

Plötsligt var jag raka motsatsen och gömde mig hemma bakom stängda dörrar. Tanken på att behöva vistas nära honom fick mig att må illa. Vistas med någon alls förresten, fyfan för folk. Skittrött var jag också, inte lust med något. Livet va väldigt värdelöst…

Nu hade jag ju redan klurat ut vad mitt härliga humör berodde på så trots en väldigt ny kärleksrelation valde jag tidigt att tala om precis som det va. Bästa jag gjort, mina närmsta kollegor vet såklart också detta. Och de vet att jag inte menar något illa med min bitchiga attityd.
Våga berätta.

Jag fick träffa en fantastisk barnmorska på ungdomsmottagning som hade lika hemska besvär som mig och var därför väldigt förstående. Hjälp finns, även om den kan vara svår att få ibland. Ge inte upp!Jag har fått antidepressiva som jag tar vid ägglossning fram till mensen kommer och har just satt in en hormonspiral.
-Jag hoppas detta nu är början på en betydligt enklare och lugnare vardag för både mig och alla jag känner..!

En sak till, underskatta inte ett hårt gympass, en promenad/springtur, bra musik och något riktigt gott (choklad!!)

Lycka till och kasta inte sönder alltför fina saker! ;)

Mvh Gabriella Brandell

Rapport från PMS-förbundets första årsmöte!!

Halloj, här skrivs det historia i realtid. Idag hade PMS-förbundet sitt allra första årsmöte. Nu jäklar kommer det att börja hända saker! Vill ni följa med och framförallt vara med håll koll på PMS-förbundets hemsida eller gå med i vår Facebookgrupp

Vi var nästan 40 personer från hela landet som samlades i Studieförbudet Vuxenskolans lokaler på Södermalm i Stockholm i dag. (Heja Frida som åkte från Hudiksvall och tjejen som kom från Gotland) Vi inledde med att jag och Anders berättade lite om bakgrunden och varför vi bildade förbundet. Att vi för 4 år sen inte vad PMS var och att vi nu fått upp frågan på agendan. Men att det finns så oerhört mycket kvar att göra för att vi som lider av detta ska få hjälp.

Karin Ekberg (Världens finaste och bästa tjej som driver PMDS-forum på Facebook och är dokumentärfilmare) berättade om hur läget ligger idag i Sverige och internationellt och vilka alternativ som finns att tillgå för att lindra PMS och PMDS.

Johanna Krook från Vuxenskolans kansli berättade att hon tänker starta en pilotgrupp för att se om vi kan ta fram webbaserat studiecirkelmaterial som vi kan använda framöver.

Vi valde en ny styrelse med ny ordförande Cecilia Dolk (välkommen!). Hon är en van ordförande med föreningserfarenhet från både Sverock och Geek Girls Meetup mm

Vi spånade loss en massa om vad vi vill göra framöver. Och det finns verkligen många bra idéer!!! Återkommer om det.

Mötet avslutades med att retorikern Elaine Eksvärd gav oss en lektion i hur man kan prata om PMS och hantera folks reaktioner på ett bra sätt.

Vill du som läser det här vara med på nästa möte? Stötta vårt jobb? Bli medlem! (på hemsidan hittar ni all ifo) Alla vi som jobbar med förbundet gör det helt ideellt. Alla pengar går till att förbättra villkoren för alla oss med PMS och PMDS. Vi vill tex skapa en riktigt bra och informativ hemsida och förhoppningsvis kunna göra en inspirationsdag full med föreläsningar om PMS/PMDS för oss alla i vår.

Kram!

När en läkare hänvisar till en komiker

3634_Karin-Adelsköld_2
…skulle du gå till denna person istället för en läkare?

Idag fick jag ett mail från en kvinna i Malmö som sökt hjälp för sin svåra PMS. Först sökte hon gick hon till sin gynekolog med sina problem men där blev hon istället hänvisad till sin Vårdcentral. Väl på vårdcentralen förklarade hon sina enorma problem och sina misstankar om att det var PMDS. Efter att ha lyssnat en stund och ställt lite följdfrågor säger läkaren ”vi kan tyvärr inte hjälpa dig, men kolla med Karin Adelsköld”.

En läkare ber alltså en patient att kontakta en annan patient istället för att ge nått svar om hur vad hon ska göra! Det här är ju helt absurt! Som om man skulle säga till en som har halsfluss att kontakta en annan som har halsfluss. Jag är förstås väldigt glad att mitt jobb med att belysa PMS nått så långt att till och med läkare känner till det men det är skandal att de hänvisar till en privatperson (som dessutom är komiker) med samma diagnos istället för att säga: vi kan tyvärr inte hjälpa dig men kontakta denna läkare istället. Det var nämligen inte ens min läkare. Utan bara EN läkare som läst om mig i tidningen.

Behovet av att ta hormonrelaterade sjukdomar på allvar är enormt. Likaså att ta oss som lider av dem på allvar. Hormonsystemet ÄR oerhört komplicerat och det finns många andra sjukdomar som har samma symptom som PMS har, men ändå, varför kan man inte vara ärliga med detta? Varför kan inte vården åtminstone erkänna att den är extremt bristfällig när det gäller PMS och PMDS? PMS-förbundet som jag startade behövs mer än nånsin. Det första årsmötet är den 18/1, alla är välkomna. Och snälla kom om du har möjlighet, alla behövs! Vi behöver organisera oss om det ska ske en förändring.

 

Min menscykel är ett minfält

IMG_1489

Det har inte varit så lätt att sköta den här bloggen den senaste tiden. En stor anledning är PMDS:en. När jag väl är inne i ett skov då vågar jag inte blogga, jag vågar inte lita på min verklighetsuppfattning. Jag är arg på allt och alla och Anders har förbjudit mig att vara på sociala medier (och håller koll på mig = mycket bra). Och när jag inte har ett skov och mår bra då vill jag inte veta av PMDS:en. Då vill jag vara glad och normal och inte tänka på det helvete som snart kommer tillbaka igen.

De senaste månaderna har varit jobbigare än nånsin. Inte för att PMDS:en varit värre utan för att jag plötsligt, från ingenstans, börjat få helt oregelbunden mens. Först fick jag var 3:e vecka. Sen gick det 6 veckor i mellan. Vad spelar det för roll tänker ni? Jo det spelar all roll i världen. Min livlina har ju varit att jag vet när jag har ägglossning och kan planera efter det. Avboka möten, mentalt ställa in mig på att ta det lugnt och framförallt upplysa min omgivning när det är dags. Men nu. Ingen aning. Kan komma imorgon eller inte alls. Det känns som både Anders och jag trippar runt i ett minfält. När som helst kan det explodera.

Kan det vara klimakteriet? Jag hoppas det. För när mensen tar slut ska också PMDS:en ta slut. Det är bara det att detta kan pågå i tio år.. Kommer Anders och jag orka trippa runt så länge? Hur gör ni med oregelbunden mens? HJÄLP!

 

Varje måndad blir jag förvånad

Hej!

Varje månad blir jag fortfarande lika förvånad över att en dag helst plötsligt vakna upp med ett extremt hat. Jag hatar allt och alla. Allt känns helt fel och jag ifrågasätter alla mina livsval. Jag vill bara bort eller helst av allt inte leva. Fantiserar om att krocka med bilen eller att det ska smyga in en mördare i lägenheten under natten. På fullaste allvar. Ligger i sängen och gråter och gråter. Googlar på nya jobb, nytt boende och tittar på sorgliga videoklipp på youtube som får mig att gråta ännu mer. Mellan varven rusar jag ut till min pojkvän i vardagsrummet och skriker, klagar, gråter, har raseriutbrott, kastar sönder saker eller gör slut. Frågar vad det är för fel på honom som inte tröstar mig, försöker tvinga honom att hålla om mig. Sedan faller jag ihop i sängen igen, gråter och gråter tills jag har nya krafter att attackera min partner igen. Vill att det ska vara hans fel att jag mår såhär så att han också kan ta sitt ansvar och reda upp det åt mig. Så att jag slipper! Försöker hålla ihop mig men det går inte. Det går inte!!!! Igår var hela hans familj här på kalas men det hjälper inte, jag går in i sovrummet och bara gråter.

Det är som om den här kraften bara måste ut. Om jag försöker stänga den inne blir det bara ännu värre. När det väl är över och mensen kommer (va, ska jag ha mens nu? Jahaaa) är allt som bortblåst och jag förstår inte alls hur min kille kan vara så avskärmad mot mig. Allt är ju bra igen! Han borde vara van vid detta nu. Jag menar det inte när jag ber honom att det åt helvete (!) vill bara att allt ska bli bra igen. Får dåligt samvete över hur jag betet mig. Och tänker att nu, den här gången kommer han att lämna för nu är han riktigt less på mig. Kommer på mig själv att nu måste jag söka hjälp, läser alla era historier och känner igen mig såväl. Ändå känner man sig mest ensam i hela världen då man väl är i det…

Pernilla, 28 år.

Äntligen dags att ses!

vises

Måndagen den 20:e oktober träffas alla vi som är, har eller är intresserade av PMS och PMDS i centrala Stockholm för att mingla, spåna idéer och planera framtiden för det nya förbundet.

Intresset för det nystartade PMS-förbundet har varit jättestort! Under två månader har en första styrelse bildats och börjat ett intensivt arbete med att få igång verksamheten. En logga har skapats, en hemsida är redan under uppbyggnad. Dessutom har förbundets födelse dokumenterats med sikte på en dokumentärfilm!

Många hör av sig och vill hjälpa till. Därför bjuder vi nu in till ett första medlemsmingel så att fler får tillfälle att träffas.

Styrelsen kommer att presentera sig och berätta om vad som gjorts hittills. Nybildade arbetsgrupper kommer att berätta om sina planer och efterlysa fler som vill engagera sig.

Alla idéer, kontakter och tankar är välkomna, men det går lika bra att komma som du är. Kvinna eller man. Drabbad eller närstående. Glad eller trött, sällskaplig eller iakttagande. På topp eller med pms/pmds.

Vi träffas i mysiga baren på Hotell Reisen i Gamla stan från kl. 17.30. Dryck och tilltugg finns att köpa!

Anmäl om du kommer här i vårt Facebookevent.

Väl mött hälsar jag och styrelsen!

Ps. medlem är man än så länge om man vill vara med! Vi kommer att informera om planer på 90-konto, medlemsavgift, medlemsförmåner mm.

Elin undrar om hormonspiral

yqdcafpnstihsj6uyo8d

Vill bara påminna ytterligare en gång att jag inte är en läkare utan en vanlig ”pms-kärring” som träffat många, många som har liknande problem. Och denna frågan kommer ofta upp. P-piller eller hormonspiral? För några har p-pillret Yaz funkat bra. För andra har det funkat några månader och sen inte mer(så var det tex för mig). För vissa har hormonspiral varit källan till allt besvär och för andra har det varit en räddning. Svaret är att alla är olika pga av att alla har olika balanser/obalanser. Man måste nog prova för att veta. Eller vad säger ni andra?

Hej, jag heter Elin och är 21 år. Jag har sen ett halvår tillbaka förstått att jag har svår pms. Innan jag visste undrade jag varför jag kände mig upp och ner, ena dagen glad och andra dagen ledsen. Jag har börjat skriva dagbok och ser att det infaller innan mens varje månad. Jag har tagit reda på mycket om det själv, och det är jag själv som kommit fram till det, då knappt några läkare vet något om det. Inte heller alla ungdomskliniker. Jag har gått från cipralex till premalex nu, men för ett par veckor sedan träffade jag ytterligare en barnmorska, och hon sa att det var konstigt att läkare har gett mig premalex innan jag har testat något  preventivmedel som kan fungera. Hon tipsade mig om hormonspiralen jaydess, som så småningom ska göra att man inte har mens alls. Är det någon av er som har prövat om den är bra? Och om den funkar mot pms?

Jag är jätte glad att den här sidan finns! Man känner sig inte lika ensam längre med sina besvär.
Kram Elin

 

bild från Mirena CC

Med största möjliga tysssstnad

Radio och TV, 150 anmälda till förbundet och mängder av brev från kvinnor och män som fått upp ögonen för PMS var resultatet efter första veckan med PMS-förbundet. En av kvinnorna som kom till vårt första möte var Catrin. Hon sammanfattade det så himla bra.

PMS borde uppmärksammas på samma sätt som cirkusfamiljen Bronett annonserar sina cirkusnummer: ”Med största möjliga tysssstnad”.
Fast ordet i detta fall är allvar.
Därför att PMS och PMDS bör verkligen tas på största möjliga allvar.
Just därför har vi skapat PMS-förbundet, för att sprida information och kunskap.

Många har lärt sig att hantera sin PMS och det finns hjälp att få.
Det kan vara svårt att prata om PMS de dagar när man känner sig tjock, ful, uppblåst, bråkig, förbannad, gråtfärdig, har ångest och kanske till och med vill dö. Det kan vara svårt att komma ihåg hur det kändes när det var som mörkast även fast det bara för en dag eller några timmar sedan.
Som en av kvinnorna i gruppen berättade att hon sa till sin man:
”Du kan ju faktiskt välja att lämna mig men jag måste vara kvar i det här”.
För att nästa dag känna sig euforisk över att hon mår bra och helt säker på att känslan från i går aldrig kommer tillbaka.
En annan kvinna vittnar om tidigare vardagskaos med inställda möten, avbokade fester och sjukskrivning men att hon i dag tagit kontroll över tillvaron med hjälp av mediciner och genom att ha stenkoll på sin menscykel.
Det finns glädjande nog olika sätt att tackla PMS, beroende på hur den yttrar sig.
Känns det som om PMS tar kontroll över ditt liv gäller det att få tag i en läkare som är insatt och kan göra en bra bedömning och ge dig den rätta hjälpen.
PMS-förbundets ambition är att inom en snar framtid kunna tipsa om kliniker och andra ställen knutna till PMS. Planen att skapa ett forum dit anhöriga kan höra av sig med frågor eller synpunkter.
PMS påverkar ditt äktenskap och dina andra relationer – arbetskollegor, vänner och andra medmänniskor. Prata om din PMS! Vi tror stenhårt på att nyckeln till framgång är kommunikation. Det är därför vi har startat detta förbund och hoppas att kunna öka medvetenheten.
Catrine Odell

Faktaruta:
Vad är PMS?
PMS betyder att man får humörförändringar och andra besvär dagarna före mens. PMS är en förkortning på premenstruellt syndrom.
Att känna av PMS är vanligt. Vilka besvär PMS kan ge varierar från person till person. Man kan också känna av PMS olika mycket från månad till månad.
Vad är PMDS?
Vissa kan ha svår PMS. Då kallas det för PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom. På engelska heter det PMDD, Premenstrual dysphoric disorder.
PMDS påverkar hela tillvaron mycket och kan bland annat göra att man hamnar i konflikter eller att man vill vara ifred och undviker att umgås med andra.
Om man har PMDS kan symtomen vara så svåra ett de liknar en depression eller ångestsjukdom. Skillnaden är att vid PMDS försvinner besvären nästan genast när mensen kommer igång.
Cirka tre till fem procent av alla kvinnor som har mens har PMDS.

1 2 3 8